Nu när vi börjar närma oss den 1 april, Jons sista dag på jobbet, så känns det som tiden galopperar iväg. Det är svårt att förstå att vi ska flytta tillbaka, men nu börjar pusselbitarna så smått falla på plats. Vi har fortfarande inte fått tag i lägenhet i Sverige utan får hoppas på familj och vänners gästvänlighet de första veckorna. Jag skriver jobbansökningar för fullt medan Jon ställer intressanta jobberbjudanden mot sin egna önskan om lite ledig tid när vi kommer hem. Så här ser i alla fall den preliminära planen ut: 2-12 april - resa runt på Kuba med varsin ryggsäck på ryggen. 15 april- packning och flyttning av vårt bohag. 16 april- flyga till Washington och hälsa på Sven. 19-25 april- Fritt resande i Amerikat. 26 april- Resa till Sverige. 1 maj - Emma börjar sitt drömjobb (hon ska bara få det först...).
Vi får se hur planen håller, det vi bokat hittills är flytten av vårt bohag.
Nu försöker vi njuta för fullt av vår tid i Montreal. Imorgon är det St Patricks day-firande med stor parad och troligtvis en guiness eller två. Vi ska börja dagen med brunch med ett gäng vänner för att sedan ta oss ut i vimlet av firande montrealare. Jag har lyckats prata mig till 2 VIP-biljetter till Hurley's så i år slipper vi i alla fall stå och köa för det svarta flytande guldet. Jag tror inte jag behöver lägga till att Jon blev överlycklig.
Emma
5 kommentarer:
Han ser ju helt chockad ut stackarn!
Haha! Stackarn? Jag som tyckte jag såg så glad ut.. :)
Neeeeej! VIP-biljetter på hurleys?! Det finns ingen rättvisa i världen!!!
sluta jiddra och åk hem nu.
Haha, Petter vi har sparat ett Hurley's nyckelband åt dig som tröstpris!
Skicka en kommentar