Den här är till dig Viktoria

Efter att ha mottagit tjat, hotbrev och konstiga samtal där någon väser i luren "skriv på bloggen, skriiiiv på bloggen!" från söta Viktoria i Montreal så kommer här en liten uppdatering på vad som händer hos oss i Sverige. Förlåt, jag glömde bort att vi hade en bloggläsare som inte var vår egna släkt!

Vad har då hänt sedan jag landade? Det har varit jetlag blandat med släkt, vänner och konserter.

I torsdags kväll åkte jag upp till Stockholm för att träffa Sanna. Vi avnjöt en mysig middag på en uteservering innan vi gick till Mosebacke för att se Timbuktu och Damn! Var så underbart kul att få träffas när vi inte setts på så länge!


Bästa Sanna


Timbuktu (eller var det Timbukte?)

Igår hägrade ännu en konsertupplevelse i Stockholm, nämligen Coldplay på Stadion med mor och far. Jag hade redan sett samma konsert i Montreal, men när det finns en biljett över tackar man inte nej. Måste säga att stämningen var nog snäppet bättre på Stadion där alla var på plats för att se just Coldplay. På Osheaga-festivalen i Montreal var det andra band som också lockade och alla åskådare var kanske inte riktiga Coldplayfans. Om inte annat var svenskarna betydligt bättre på att sjunga.


Mor och far på Coldplay


Coldplay + konfetti = masshysteri

Idag står familjemiddag på schemat med mormor, morfar och Philips Sandra. Det vankas lammstek, kan det bli bättre? Och just nu sitter jag här på altanen och har den här utsikten. Livet är rätt bra ibland.


Sjön Bjälken

Emma
(Uppdatering på vad Jon gör överlåter jag till honom. *Peak peak*)

La Suède

Oj vad tiden går fort när man har roligt. Jag tyckte det var igår som jag bokade min resa till Sverige och nu är det redan dags att åka. Jag flyger mot Svedala om några timmar och Jon på torsdag. Huvudanledningen till att vi åker är Jons bror Petter och hans käresta Majas bröllop som går av stapeln sista lördagen i augusti. Jon har fått äran att vara marsalk och ska spela 2 psalmer i kyrkan. Han har tränat varje dag de senaste månaderna och hävdar nu att han kan spela dem både framlänges och baklänges. Jag hoppas han spelar dem framlänges på bröllopet.


Familjen Björkebäck Englund (blivande äkta makarna sitter längst till höger i bild)

Jon kommer att husera i Sundsvall innan bröllopet (som är nere i Smögen) och själv ska jag spendera min tid i Eskilstuna (och möjligtvis lite i Stockholm). Det är med blandade känslor jag lämnar Montreal i 2 veckor, skulle gärna vara kvar och njuta av staden och värmen. Samtidigt ska det bli jättekul att få lite kvalitetstid med familjen.


Philip


Mamma och pappa

För er som undrar så verkar det i alla fall som om att vi kommer att flytta tillbaka i höst. Det finns inga pengar för att förlänga Jons kontrakt så det är med sorg i hjärtat som vi nu har sagt upp lägenheten och försöker ställa in oss på att inte stanna kvar här. Planerna för framtiden efter Montreal är fortfarande ovissa. Vi har pratat om att resa och volontärjobba i Afrika, men idén är fortfarande i research-stadiet. Vi får se helt enkelt. Så se upp framtiden, för här kommer vi!
Emma

Varm, varmare, Montreal?

I veckan som gått har det varit riktigt varmt. Så varmt att det nästan inte går att vara ute. AC:n har gått på full kapacitet och när man väl tvingas ut så är man dyngsur innan man ens hunnit till tunnelbanan. Och värmen verkar hålla i sig. Nu är klockan 11 och det är redan 33 grader ute. Phew!

I denna värmebölja hade vi inget val i lördags än att gatecrasha hemma hos Viktoria och Pontus. De har ju en pool, så ni kan förstå hur mycket vi tycker om dem. ;) Det blev poolhäng och solning ända till solen gick ner. När mörkret kom krypande började det rycka i spelnerverna och det blev 2 partin poker, som Jon vann båda två. Synd att han insisterade på att insatsen bara skulle vara 5 dollar. Tack P & V för en mysig lördag!
Emma


Strandade vitvalar finns även i Kirkland

Och här kommer RÄTT version av låten..

Grillning, poolparty och AC/DC

I helgen har det nästan känts som om vi har semester igen. Det kan bero på att vi inte har varit hemma mer än kanske 1h totalt, fast det är nog mest för att vi haft det så mysigt.

På fredag kväll fick vi skjuts ut till Kirkland i Pontus nedcabbade Mustang. Ett toppensätt att börja helgen! Väl hemma hos familjen W grillade vi och myste hela natten lång. Eller rättare sagt, jag och Viktoria gick och la oss vid 1.30 medan Jon och Pontus, a.k.a. The Kirkland crew, satt uppe och komponerade musik till 06.00. Resultatet var faktiskt ganska imponerande med tanke på att det konsumerades whiskey samtidigt. Håll utkik efter deras singel i en musikaffär nära dig!


The Kirkland crew!

På lördagen hägrade AC/DC-konsert i Olympia-stadion, men innan det var alla vi svenskar som skulle gå inbjudna till Anders och Marie-Claude pool/grill/majsparty.


Anders och M-Cs underbara pool.

Innan grillningen drog igång svalkade vi oss länge i poolen. Det var en härligt avslappnad eftermiddag i goda vänners lag. När hungern började komma krypandes kokade M-C nyplockad quebeckisk majs åt oss. Det var de godaste majskolvarna vi alla någonsin ätit!


Först var det kokt färsk majs på menyn. Vi lärde oss att det är stor skillnad i smak mellan tvåfärgad och enfärgad majs.


Behövs inga ord för att förklara att vi tyckte det var gott.


Till bords

Proppmätta rullade vi sedan till Olympia stadion för att tillsammans med 53 000 människor avnjuta lite riktig rock från våra platser högst upp och längst bak. Utsiktsmässigt var det toppen, ljudmässigt inte lika bra. Tydligen låg ljudnivån runt 110-118 decibel under konserten, vilket är samma ljudvolym som från en tryckluftsborr. Jon och jag hade för första gången lyckats glömma våra öronproppar vilket resulterade i att jag körde pekfinger-i-örat-lösningen. Inte speciellt "hårdrockigt" tyvärr. Stämningen var i alla fall på topp i stadion som nästan vibrerade av alla fans skrikande. En upplevelse vi sent kommer glömma!


De gamla rockrävarna kunde fortfarande bjuda på en riktig show med pyroteknik, evighetslånga gitarrsolon och storbystade, halvnakna, uppblåsta tjejer.

Idag, söndag, åt Viktoria och jag en snabb frukost innan vi begav oss ut på en mysig tjejdag på stan. Jag agerade guide åt Viktoria som inte brukar vara inne i stan och shoppa så mycket. Vi började uppe på Sherbrooke och fortsatte nere i downtown. Vid kl.15 fick vi dock avbryta eftersom vi kände att vi skulle överskrida vår "budget". Fortsättning följer om några veckor istället!

Så, Q.E.D., en väldigt bra helg!
Emma

Ps. Appropå AC/DC så måste ni bara lyssna på detta radioklipp. Mycket roande!

Québecs nationalparker

Jag måste bara få slå ett slag för de Quebeckiska nationalparkerna, varav några vi har besökt i sommar. Precis som nationalparker världen över har de etablerats för att skydda naturen och för att ge allmänheten tillgång till naturen. Och det är det sista som jag tycker quebeckarna lyckas så bra med. Det finns alltid flera olika aktiviteter man som besökande kan delta i för att lära sig mer om flora och fauna i parken, allt från hur svartbjörnen lever, till hur deras förfäder överlevde i vildmarken. I parkerna jobbar också många parkguider som hela tiden är ute och rör sig på stigarna för att finnas tillgängliga för besökande som har frågor eller som vill ha en liten föreläsning. Parkguiderna är väldigt hjälpsamma och engagerade i naturfrågor, vilket definitivt smittar av sig.


Ser ni parkguiden nedanför trappan?
Hon går upp till toppen av Mont-du-lac-des-Cygnes 2 gånger i veckan för att se till att allt är i ordning och för att hålla små föreläsningar. När vi väl kom upp till toppen hade hon en liten föreläsning om det meteornedslag som bildade sjön vi tyvärr inte kunde se från toppen just den dagen.


Men vänta, är vi i Canada eller i Norrland?

Jag har inte varit i speciellt många nationalparker på andra platser i världen, men jag var riktigt imponerad av allt nationalparkerna här hade att erbjuda. Det enda minuset var att parkguiderna inte pratade speciellt mycket engelska, så jag fick översätta allt för Jon. Men tänk vilket underbart sommarjobb, att få vara ute i naturen hela dagarna (på vintern är det kanske inte lika roligt.. ).


Wohoo! Äntligen kom vi upp till toppen, vart är nu utsikten som alla pratat om?

Emma

Ps. Jag vet att jag låter snudd på frireligiöst upplyft i de flesta av våra blogginlägg, men det är så svårt att förmedla en positiv känsla i bara några få ord. Därav detta missbruk av adjektiv.

Les FrancoFolies

Jag har tidigare skrivit om hur stolta Quebecarna är över sin kultur och språk och nu har vi fått ännu ett bevis på det, nämligen festivalen Les FrancoFolies. Är det några som kommer ut och firar när det är festival helt på franska så är det dem. Helt otroligt! I måndags var vi nere och bland annat såg det populära quebeckiska bandet Les Colocs. Ja, det var vi och många tusen andra alltså..


Det var tjockt med folk framför scenen.

Vi hann också med att på de mindre scenerna njuta av ett band från Madagascar som fick hela sin publik att dansa, en visgrupp som fick alla gamla hippies att dansa och en singersongwriter som tyvärr inte fick någon att dansa. Självklart sjöng alla på franska.


HAJAmadagascar

Ikväll var jag ner på festivalen igen, men den här gången för att se ett specifikt band, nämligen Mes Aïeux. Det är ytterligare ett quebeckiskt band som är otroligt populära. Jag har t.o.m. fått höra deras låtar i skolan som en del av den quebeckiska allmänbildningen. Fantastiskt bra var det och lika mycket folk som i måndags dök upp. Underbar stämning, se själva:


Mes Aïeux - Dégénérations

Det jag tycker är bäst med de stora festivalerna här är att de är anpassade för alla, oavsett ålder och ursprung. Då menar jag inte bara musiken utan, utan allt som är runt omkring. Ett bra exempel är det här tältet där man som förälder kan byta blöja i lugn och ro på ditt barn. Är det inte ganska smart? Om inte annat blir det mycket enklare att ta med sig barne på festival.



Nu ska jag lägga mig och drömma om kvällens konsert. God natt!
Emma

Osheaga-festivalen

I lördags tog vi oss ut på till parc Jean Drapeau som ligger på en ö här i Montréal för att spendera en heldag på festival Osheaga. Lite mer vuxenförberedda var vi till skillnad från när man som ung hängde på Hultsfredsfestivalen. Med filt, vattenflaskor och solkräm (vuxenpoäng?) satte vi oss i gräset och njöt av musiken och den gassande solen. Vi njöt av Caracol, Eagles of Death metal och Elbow innan det var dags vika ihop filten och ta sig lite närmare scenen i upprätt position. Vår festivalupplevelse fortsatte med Jason Mraz, vår svenska Lykke Li och avslutades med Coldplay.


Coldplay - Viva La Vida

Behöver nog inte skriva att det var en underbar, om än lång dag. Kändes lite som om att ha semester igen.


Två av...


..många som var på festivalen.


Äntligen fick vi se Lykke Li!

Under Lykke Lis konsert fick jag höra intressanta fakta om svenskar. Råkade tjyvlyssna på några kanadensare som pratade om Lykke och Sverige. De tyckte att all bra musik kom från Sverige och det måste man väl hålla med om. Att de också tyckte att alla är så otroligt snygga i Sverige var väl inte heller någon nyhet. En av tjejerna hade t.o.m. varit i Sverige 1 dag och hade därför stor erfarenhet i ämnet. Hon sa att eftersom det är så svårt att få tag på alkohol i Sverige super sig svenskar alltid fulla så fort de kommer i närheten av alkohol. När de går ut dricker de bara shots för att se till att bli ordentligt fulla. Tydligen så finns det även speciella bilar med chaufför i Sverige som man hyr för att köra runt en till så många barer som möjligt under en kväll för att uppnå samma mål: den totala fyllan. Ja, den här sista känns ju inte speciellt smickrande, eller hur? Och förresten, vet någon var man får tag på en sådan bil?

Emma

Ps. jag ber om ursäkt för att de flesta inlägg nuförtiden har minst 5 bilder. Är bara så svårt att välja nu när Jon tar så fina bilder med sin nya kamera..

Valskådning

Floden St Laurent är välkänt för sin vackra kust norr om Québec city men också för att floden är födoplats åt tusentals valar varje år. Anledningen till att valarna väljer att husera just här är de nästan obegränsade antal plankton som också har floden som sitt hem. Valskådning har därför blivit en stor turistattraktion i regionen, en attraktion två svenskar som vi knappast kunde missa. Första utflykten skedde 06.30 på morgon. Trots att det nästan var okristet tidigt kom både Jon och jag upp utan större problem. Efter en snabb frukost tog vi oss ner till hamnen i Tadoussac där vi utrustades med vattentäta kläder och flytväst.


På väg ut på floden - mössa på!

Vi hade bokat en tur med en sk. Zodiac, en mindre uppblåsbar båt som tog max 8 personer. Vattnet låg kavlugnt, det enda vi kunde höra när vi kom ut från hamnen var valarna som blåste ur sina andningshål när de kom upp till ytan. Magiskt!


Vatten var alldeles stilla...


...förutom när valarna dök upp.



Under vår första tur valskådarturer så såg vi bland annat vikvalar, sillvalar, tumlare och vitvalar. Och mer ville vi se, fast på närmare håll. Därför bestämde vi oss för att köra några mil norrut, dit floden övergår till ett estuarium och för att kayaka med valarna. Det blev en tur i en tvåmannakayak på ett inte lika lugnt vatten. Det blåste kraftigt och vi fick paddla mycket för att komma över vågorna. Det var svårare att se valarna när man var så nära den vågiga vattenytan. Men vi fick se några vikvalar, sälar, tumlare och vitvalar. 3h senare var det dag att vända hemåt igen. Det var då det hände. Plötsligt dök det upp en sillval bara 5 m från kayaken. Otroligt! Det var ett fantastiskt mäktigt ögonblick, både Jon och jag satt alldeles tysta och bara iakttog det majestätiska djuret. Värt varenda peng!


Kayak ohoj!

Emma