torsdag 25 juni 2009

Fête national du Québec

Igår firades Québecs nationaldag (också känd som Saint-Jean-Baptiste day) med pompa och ståt. Den 24 juni är en röd dag i vår delstat vilket gör att quebecarna ser till att börja firande redan kvällen den 23 juni. Inför årets firande, som också var den 175e i ordningen, var det mycket diskussioner eftersom 2 band som sjöng på engelska ströks från programmet på grund av språket. Det var alltså personer födda och uppvuxna i delstaten men som valt att göra sina sånger på engelska, inte populärt. Återigen blossade ordkriget mellan de fransk- och engelsktalande quebeckarna, med argument så som "i Quebec talar vi franska" vs. "diskriminering av en minoritet". Tillslut återfördes banden i alla fall på programmet men de fick bara spela i 20 min och inte 1 h som de andra banden.

Firandet var i alla fall väldigt stort. Över 250 000 glada människor var med och firade i parc Maisonneuve, nästan alla stolt bärandes Quebecs färger, blått och vitt.


Om ni tittar riktigt noga kanske ni ser alla blå-vita flaggor framför scenen.

Jon och jag var nog de enda som inte stoltserade med de quebeckiska färgerna. Istället bar vi Kanadas färger, vitt och rött, fast inte av eget val. Vi hade nämligen spenderat dagen på en filt i solen och lyckades bränna oss rejält och dekorerade därför våra vinterbleka kroppar med härligt knallröda (och onda) spår av solen.


Vi tycker ganska synd om oss själva,


.. men det kanske ni redan förstod?

Emma och Jon

onsdag 24 juni 2009

Midsommarsfirande i Montréal

Svenska högtider känns om än mer högtidliga när de infaller dagar man spenderar på icke-svensk mark. Plötsligt blir även den minst traditionsälskade svensk väldigt patriotisk och traditionsbunden. Midsommar är inget undantag, även om jag tror det är mest snapsen som lockar till firande.

Vi firade midsommar i lördags här i Montréal. Firandet började klockan 12 uppe på Mont Royal där svenska klubben hade ordnat firande. Vi tog med en picnickorg fylld med IKEA-inhandlad sill, svensk-insmugglad snaps, Björkebäcks-gravad lax, Emma-gjord paj och självklart jordgubbar. Dagen till ära var det traditionellt svenskt väder, nämligen grått och på gränsen till regn, perfekt! Det blev lite dans runt klädd midsommarstång och mycket ätandes tillsammans med de andra svenskarna. Vi hade också Jons gamla kompis Sven på visit och några kanadensiska vänner för att visa dem våra traditioner.

Svensk mat...


och svensk dans.

Senare på kvällen fortsatte vi sedan firandet på stadens barer och klubbar. Återigen hamnade vi på baren som serverar drinkar i stora glasburkar. Farligt men underbart svalkande! Efter att ha dansat ännu mer, fast den här gången utan stång, begav vi oss hemåt framåt småtimmarna och kunde konstatera att det inte alls var så dumt att fira midsommar här.


Kal, jag och Sven


Jons nya favoritdrink: Whiskey serverad i ett champagneglas med en bit stekt bacon hängades i. Mmm (?).

Det bästa med att fira midsommar i Kanada var nog i alla fall att man slapp all stress och köande dagarna innan när det ska inhandlas mat, jordgubbar och alkohol.
Emma

onsdag 17 juni 2009

Fiske(o)turen

Det är väl kanske ingen nyhet att jag mer är en gå-på-stan-människa medan Jon är en hajka-i-naturen-människa. Så när Jon berättade för mig att hans familj ville fiska här tänkte jag, "perfekt, killarna kan fiska så får vi tjejer strosa lite på stan och kanske lyxa till det med en spa-vistelse". Det jag hade glömt bort var att det är en fiskande familj som vi talar om. Jag tror inte att det är något de INTE vet om fiske. Så fiska skulle vi, frågan var bara var.

Researchen började redan innan ankomst, vilket tyvärr inte underlättade. I snåret av fiskekort, fiskeutrustning, fisksorter, fiskeplatser och flytvästar irrade vi bort oss. En hel dag förflöt i en stimm av velande - ja, nej, kanske eller vad tycker du?

När klockan började närma sig eftermiddag dagen innan den planerade fiskedagen lyckades vi tillslut ta ett beslut. En stuga bokades i nationalparken Mont Tremblant, fiskekort, spön och drag inhandlades samt mat och dryck för ett dygn. Så kl 05.00 dagen därpå ringde alarmet och 7 svenskar packade in sig i en bil och styrde kosan mot fiskens förlovade vatten.

Stugan låg precis vid en sjö mitt ute i skogen. Det var en klassisk, rustik timmerstuga med en liten brygga och en båt. Vi hade också en liten grillplats där vi njöt av varmkorv och marshmallows. På natten var allt som hördes grodor som sjöng och en och annan grizzly björn som röt i fjärran. Stugan var vårt base camp medan vi målmedvetet letade efter de bästa ställena att fiska på. Vi hann till och med bada i sjön oh spela ett parti Yatzy. Jag ska erkänna att det var väldigt mysigt att få komma ut i naturen lite, speciellt med så trevligt sällskap och fint väder. Här kommer lite bilder:


Det fanns vissa svårigheter att få igång elden i början. Observera "vår" sjö!


Stugan och hungriga fiskare



24h senare packade samma svenskar in sig i bilen igen, fast den här gången lite mer solbrända, rökluktande och framförallt trötta. Hur gick det då med fiskningen? Tja, tror nästan alla fick lite småfisk som de var tvungna att kasta i igen, men inte jag. Jag fick däremot 17 bottennapp, 8 trädnapp 2 bryggnapp och 1 napp i Jons merinoullströja som jag lånat. Jag skyller på utrustningen...

Såhär i efterhand kan jag tycka att det finns ganska många likheter mellan att fiska och att gå på stan.
1. Man måste vara rätt utrustad - sköna skor och inte för varma kläder när man shoppar och fiskegrejer och myggmedel när man fiskar.
2. License för att utöva aktiviteten - kreditkort vs. fiskekort.
3. Tålamod - man måste prova många olika klädesplagg/fiskedrag innan man hittar den bästa.
4. Resultatet - Även om man inte åker hem med just det man var ute efter (kläder/fiskar) så brukar man ändå alltid komma hem med en massa grejer som man inte planerade att köpa, så som accessoarer eller fiskedrag och mask.

Håller du inte med mig Ulf (f.y.i. Jons far)? :)

Emma

tisdag 16 juni 2009

En snabb uppdatering



Nu var det alldeles för längesedan det skrevs något på den här bloggen. Inte bra. Går emot syftet med att ha en blogg. Saken är den att jag har många inlägg i tänkarhatten som inte riktigt skrivits ner än, men de kommer. Har varit lite mycket de senste veckorna, men här kommer en liten uppdatering att hålla till godo med tills jag får tid att kreera ett bättre inlägg:

- Familjen Björkebäck (och 1 Aljered) har återvänt till kära gamla Svedala. Rapport om deras vistelse kommer.
- Jon har farit till Ecuador igen för att försöka slutföra evighetsarbetet där nere. Han förväntas vara tillbaka här på fredag.
- Jag är åter i skolan efter näsan 1 veckas frånvaro. Mycket att ta igen inför proven på tisdag. Dessutom försöker jag återerövra lägenheten efter vårt besök men dammråttorna är starka motståndare. Mellan det försöker jag hinna med lite jobb och några besök hos min nya vän kiropraktorn.

Nej, nu är det läggdags. Gonatt!
Emma

fredag 5 juni 2009

Jobbe, jobbe..

Jag har, som tidigare nämnt, börjat jobba lite smått för ett ganska nyöppnat galleri här i staden. Galleriet, vid namn Monde Ruelle, ställer ut och säljer möbler och accessoarer som alla är gjorda av lokala designers i återvunnet material, även kallad eco-design. Jag träffade kvinnan som äger galleriet, M-C, genom en svensk bekant till Jon som numer bor här i Montréal. Vad får jag då syssla med? Jo, det jag är utbildad till, PR och marknadsföring. Känns väldigt roligt att få vara med i uppbyggnadsfasen av galleriet även om jag stundvis tvivlar på att jag tillför något. M-C är otroligt kunnig, entusiasmerande och med sin erfarenhet som creative director så vet hon vad hon vill ha, även om hon ger mig fria tyglar och alltid frågar vad jag tycker. Om inte annat är det en otrolig bra erfarenhet och ger mig den jobbstimulans jag har saknat. Just nu pluggar jag på samma gång vilket känns lite tungt. Helst av allt skulle jag vilja ägna all tid åt galleriet, men jag med bara några veckor kvar av den här nivån försöker jag hålla ut.

Jag tycker att Monde Ruelle har otroligt många saker och häromdagen skickade M-C med mig den här hem. Kan ha varit menad som muta, men det bryr jag mig inte om för visst är den vacker?


Kan ni se vad ljuslyktan har varit förut? Fundera ett tag, svaret hittar du längst ner i inlägget.

För övrigt så går jag just nu i väntans tider. Nej, det är ingen bebis på g, men däremot 4 Björkebäckare och en Aljered. Ryktet säger att de landade för ca 30 minuter sen, så jag ska ta och förbereda lite kvällsmat till dem. De stannar här till nästa lördag så vi kommer nog hinna hitta på mycket roligt på den tiden!

Emma


Svar: Glasdelen i ljuslyktan har tidigare varit en isolator på en elstolpe (se bild under). Fiffgt sätt att åternvända va? (Knopparna som på de horizontala pinnarna är isoatorerna.)