Campingliv

När vi bestämde oss för att tälta oss runt i Québec på vår semester var det för mig mer ett sätt att spara pengar på än ett mysigt sätt att uppleva Kanadas natur. Sedan mina år i scouterna har jag nog alltid förknippat tältning med kyla, regn och småkryp. Jag har hemska minnen av översvämmad tält, halvkokta nudlar och lägereldar som man aldrig fick fjutt på. Jon å andra sidan njuter av att få fara och tälta med allt vad det innebär. Ju mer primitivare desto bättre.

Det jag har lärt mig under den här resan är att Jon är naturens MacGyver. Ge honom ett tuggummi och 2 gummisnoddar och han bygger en hydda med tillhörande regnskydd och matchande stolar och bord med sin hjälp av sin Leatherman. Kanske en liten överdrift men inte långt ifrån. Fick jag bara välja en person att ta med mig ut i vildmarken skulle det vara Jon, inte så mycket av kärlek som av säkerhets- och praktiska skäl. Tack vare honom gick vår semester så smidigt att jag till och med kan tänka mig att göra det igen och det trodde jag aldrig att jag skulle erkänna!
Emma


Utsikten från vår campingplats i Tadoussac. De flesta campingar låg längst St Lawrence så vi spenderade ofta våra kvällar blickandes ut över vattnet och lyssnandes efter valar.


I nationalparkerna där vi campade var platserna helt täckta av skog runt om. Man varken såg eller hörde grannen. Fridfullt!


Jag har fått ärvt Jons gamla pannlampa när han nu har köpt en ny, mer hightech variant. Den blev min bästa vän när mörkret kom krypande efter 21.


Vi träffade många nya vänner ute i skogen.


Sista kvällen regnade det rejält. Inte så kul...


Vi fuskade 2 kvällar under semestern då vi tog in på motell. Var skönt att få sova i ordentliga sängar efter att ha vandrat några dagar i streck.