Det är nog ingen nyhet för er som känner mig att jag längtar efter en bil. Även om vi har klarat oss väldigt bra utan är Montréal, och Kanada i helhet, ett sådant ställe där man behöver bil. Kollektivtrafiken är inte så utvecklad, vill man till exempel till IKEA (och vem vill inte dit??) så tar det minst 1h och och 2 byten. Inte så kul. Sen är avstånden i det här landet enorma så det underlättar om man har en bil.
Trots denna negativa beskrivning av kollektivtrafiken är jag (och Jon) frekventa kollektivåkare. Jon tar alltid metron till jobbet om det inte är cykelväder. Själv pendlar jag till kiropraktorn som jag går hos 2 gånger i veckan. Det tar 1h enkelresa varav 2 byten, sen är det 10 minuters knäckande innan jag påbörjar min 1h hemresa med ytterligare 2 byten. Hade det bara varit metro så hade det gått smidigare men ca 25 minuter är buss vilket inte är lika kul eftersom de alltid är fulla. Men för att se det positiva så är det ganska lätt att ta reda på vilka tider bussen går om man saknar en tidtabell. Varje busshållsplats har en egen kod. Så man ringer numret som står på skylten, matar in koden och så berättar en inspelad röst vilka de 3 nästa avgångarna är. Ganska finurligt tycker jag.
Emma
Busshållsplatsen utanför benknäckaren
tisdag 6 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vilket otroligt fin profilkort ni har just nu. Det måste ni förstora å sätta upp på väggen.
Tack Viktoria!
Du har numer nominerats i vår nya tävling, kategori: flitigaste blogkommentatör.
Första pris är en middag på Nortcliffe avenue. :-)
Skicka en kommentar