Jag låg mest på bryggan vid sjön och njöt av att vara ledig.
Vi badade badtunna..
och åkte flotte (Obs! Det är inte tjejen i bloggen som äger huset, utan det är hennes föräldrar).
Det ska erkännas att när jag satt på planet till Sverige såg jag inte direkt framemot att vara hemma hela 2 veckor. Det kändes mer som tid förlorad i Montréal än vunnen tid i Sverige, nu när det är bestämt att vi ska återvända till Sverige i höst. Så här i efterhand kan jag dock konstatera att det var en bra resa. Det fick mig att inse att vi inte flyttade ifrån Sverige för att vi inte trivdes, utan för att vi skulle få prova på något nytt. Hur mycket vi än trivs här i Montréal är det något speciellt att vara i samma land som sin familj och sina vänner. Det är trots allt svårt (och tar tid) att hitta lika goda vänner som dem man har hemma. Plötsligt är det inte speciellt långt till Sundsvall och man kan uttrycka sina känslor (läs vara ironisk/sarkastisk) utan att det blir missförstånd (är svårt på franska..). Tänk att det ska kräva en flytt till en annan kontinent för att inse att man tycker om det land man är född i.
Om inte annat hjälpte det i alla fall mig att minska lite av den ångest som en hemflytt har inneburit för mig. Nu ska jag försöka se positivt och bara ha ångest över att försöka skaffa jobb och boende, tjihoo! =)
Emma
2 kommentarer:
Jag tycker det är alldeles underbart att ni kommer hem igen! Var ni än hamnar i Sverige så blir det ett överkomligt avstånd för mig :)
Ja, kom hem med er nu! Det där med Montreal är så jäkla mycket tidigt -09 ;] Så dags att komma hem!
- Petter #2
Skicka en kommentar